Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vinterbarn

Snöluft, har en särskild smak i munnen
av nytt och av drömd saffran

-

Ibland svider den till - förrädiskt biter frosten
den sönderlängtade saknaden i kanten

Det fanns en spolad is varje vinter
alldeles blank av lycka och vi flög över den
en tid hade vi samma skostorlek-

Vi bytte skridskor med varann
lillbrorsan och jag-
välte in i ulliga lovikakramar
medan vi kunde

Innan den stora farliga skörheten frös till

Och allt brast-

Precis allting




Prosa av Carola Zettergren
Läst 452 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2011-12-13 20:34



Bookmark and Share


    wildrosen
Så vacker och skört, jag är djupt berörd.
2011-12-15

  ULJO VIP
Applåd för denna magnifika text
2011-12-14

    ej medlem längre
slutet- från den kursiverade meningen- jag gråter nu
2011-12-14

  Måna N. Berger VIP
Det klirrar sprött av skärvor och nattgammal is över sorg. Så fint Carola, vemodsvackert om sådant man inte kan göra någonting åt. Tankarna kommer..
2011-12-14

    papillon
Men man får säga att du skapar mycken skönhet av skärvorna - så sorglig och så underbar text, applåders applåder!
2011-12-13
  > Nästa text
< Föregående

Carola Zettergren
Carola Zettergren