smetar ut mascaran över ditt namn
som en stor rubrik

för att du ska förstå.

men somliga går i samma spår
och du ville aldrig möta mig
vid vår slutstation

du höll olika händer
på samma sätt

höll ihop oss alla
likt en bekräftande
låtsaskedja
runt din envisa oxehals

men jag ville inte hålla
samman

,ville inte gå

förlorad

jag såg dina nya namn fortsätta blinka
och lysa, i hetsk neon
när du målade mina slipade ytor
med ditt eget blod

för allt kostar
när man offrar något
som så enkelt, kan dö ut.

mina ögon blev sköra
alla namn stod redan skrivna
i mitt hjärtas misshandlade
upplevelsebok

kropparna låg utspridda
bredvid min

,trasiga

och du log
ännu mera trasigt, kallt
tillbaka

hoppade på ditt nästa tåg
mot något nytt

spännande,

levande

men vi sade

att jag var nog för känslig

och allt mer oförstående

,för att följa med