Och så skrev jag ner allt.
Min plan.
Mitt mål.
Jag måste få fokus nu.
Allt känns så rörigt och jag kan inte släppa det som hände utan att skada mig själv.
Jag måste försöka hitta fokus igen.
Jag vill vara den lilla glada flickan som du älskar så…
Jag vill vara den glada flickan som jag älskar så…
Ibland vill man inte ha så bra minne,
ibland vill man få minnesförlust.
Ibland vill man bara få glömma….

Allt i livet gör en stark
fast man blir ibland svag,
men bara i början.
Jag var ju stark, men jag ville göra något nytt, något roligt.

Men nu vet jag att jag är lika tråkig som alla andra som inte vågar nya saker,
fast lite spänning är alltid bra för kroppen, själen och utveckling av fantasi …
Jag hittar nytt fokus.
Nya mål.
Nya dörrar att öppna.
Nya gator att vandra på.
Nya kroppar att utforska.
Nya ögon att titta på.
Nya löften.
Nya drömmar.
Nya armar.

Fast allt börjar och slutar med dig.

Du är egentligen min början och slut.

Och jag kar kämpat så länge,
jag ville inte erkänna.

Men nu ger jag upp,
efter mer än decennium så faller jag ner på knäna och ber dig att förlåta mig för att jag inte trodde att verkliga hjältar fanns.
Att du är min hjälte och att du finns verkligen!
Undrar hur du hade sådan tålamod med en liten vild fjäril?
Hur visste du att den här dagen skulle komma?
Hur visste du att du skulle orka?

Blir helt vilsen i tankar och känslor.

Enda jag vet att jag har älskat dig sen första sekunden jag såg in i din själ.
Fast det var svårt att erkänna.

För mig var det att älska någon helt en svaghet, så dum jag var!

Nu älskar jag från varje liten cell och är inte rädd att bli sårad eller ledsen!

Aldrig någonsin har jag varit så naken,
men så påkläd av din värme,
av din uppmärksamhet,
av dina kärleksfulla kyssar.

Så underbart och vackert!


Jag är stark och älskar att älska DIG!