I huset där jag bor finns inga frågor
kvar, där finns inga blommiga tapeter
och inga snören att knyta. Upp. Rosetten.

Där finns svaren svävande i taket, paketen
hängande med dinglande ben från kristall-
kronorna och fuktrosor i golv och hörn. Som
målas över.

I huset där jag bor är vinterträdgården
möblerad med söndriga pinnstolar, trasmattor
i grylliga färger och blåa rangliga bord. Och
frågorna som kanske ändå fanns där mellan
väggar och rum hittar aldrig taket. För det
är gjort av glas.