Se mot ljuset, genom algerna.

Tänk att hon bara vågar stå där.

Att hon bara vågar tycka om regnet
och stå kvar när det faller.

~

Runt henne går djupdjuren och
människorna skriker och
dom drunknar.

Hon bara ler.

Forsen rusar fram och hon står kvar.

Henne vågar de inte röra.

Fast hon inte är bättre eller sämre än någon annan.

Lika smutsig är hon som vattnet vid hennes fötter.

Lika kall och hård som tiden.

Kanske hjärtat är rent.

Hon vet väl något som vi inte vet

där vi ligger på botten

och förlorar.