på 1850-talet hade man fyra diagnoser vid danvikens hospital; tungsinne, vansinne, slösinne och ursinne. dagens start med illamående, trötthet och frustration över att inte hinna allt som till synes är så viktigt gör mig till en nästintill perfekt hospitalpatient. jag kan lätt falla in under vilken som av diagnoserna.

men sen när jag funderar på vad som är en social konstruktion (till den uppgift jag ska skriva, helst idag) och vad som är verklighet, på verkligt alltså. ja då snurrar det innanför skalet. som den fyrkantiga ingenjör jag är så är väl saker vad de är. varken mer eller mindre. eller finns det någon nedgrävd hund som jag inte vetat om. kan det vara så att begreppen skapas i samtalen och i relation till annat, framförallt i relationen mellan. ja, mellan människorna då. och är det så att min verklighet bara är verklig för mig, och din verklighet bara är verklig för dig. eller kan vi förstå varandras verkligheter och låta dem finnas där parallellt. och kan vi till och med samskapa nya verkligheter ur de sanningar vi har suttit fast i och bilda nya sanningar.

ja, det är mycket att fundera på en blåmåndag som denna, och aktar jag mig inte så kan jag säkert platsa in i någon diagnos på 2010-talet oxå. DSM-IV, here I come..