Den där flyktiga stunden frid
små, varma armar runt nacke
en liten pust mot hals
gå inte, mamma
och man stannar där en stund
vilar ögat
på ljuvligt rundad kind
mörka fransar som sänks
trygga andetag, i vila
och man andas där en stund
och man landar där en stund

den där eviga stunden frid.