ibland när man hållit fast vid en ståndpunkt tillräckligt länge blir det svårt att ändra sig. då är det lätt att fortsätta hävda det man hävdat lite för hårt lite för länge. man får rannsaka sig lite, hur kom jag hit, vad gjorde att jag håller i så hårt och håller ut i det. många gånger är det när jag är oförberedd och blir överkörd och känner att ingen lyssnat på mig.

men nu när jag vet att surkärringsnivån har slagit i taket, är det då inte dags att göra något åt det undrar då den försiktigt kloke. jo det är det. men det kräver en hög kompetensnivå i "erkänna mitt misstag" och den är inte lika hög som "surkärring". men jag jobbar på det. och rätt vad det är så har jag lyckats. vänta ska ni få se. jag känner att det är nära nu.

jag behöver bara lite tid att andas i mellanrummet.