korset i cirkelns mitt, repen som band
samman fogar (över) kroppar
nåd föll över ögonlock

händer höll nätter i vaka, skänkte
sänkte ner i svart hav,                                   ett offer
[stanna min gud, låt mig ~ ]
en bön, och aftonstjärnan och glasformationerna i sand där blixten slagit ner och svärdet draget ur sin slida och armén i horisonten och krigarna

ur hav reste sig en naken vacker stolt