Tanken var, när jag informerade sonen om att nu har mamma inga glasögon på sig och är därför halvblind, att han skulle ha koll på var jag var någonstans eftersom jag hade svårt att se honom.
Men när jag uttalat ovanstående så tar han min hand och säger: Oroa dig inte mamma. Jag tar hand om dig, jag leder dig. Håll mig bara i handen så ordnar det sig nog, ska du se.