så som jag känner;

ögat i stormens mitt, är du
edan efter forsen och forsen
i samma, randen där natten
möter min rymd och stjärnan
stjärnan som lyser
där himlen är som mörkast

branterna jag räds, är du
längtan,
mjukheten i bomullen
den som lindar kropp, efter efter
efter                                           efter

lika fint som, är du, fast finare ändå

gränserna till rummen bakom scenerna jag spelar, är du
det sanna under masken, sträv hud
starka händer, solens strålar på sombreron
den som går genom kaktusarnas land,
den hägrande horisonten där land möter
himmel och all den färg som himlen bjuder, är du
smaken på mina läppar, är du
tonerna i dagen,
ljuset

rösten genom etern som vaggar mig till ro, är du
färgernas färg som målar mina linjer, är du
stillheten i natten där gryning möter
och landet bortom

är du; allt det

och så mycket mer