stopp och belägg, back i maskin
för världen kantrar, kanar över kanten
som en gång var den platta skivan i våra sinnen
det svämmar liksom över, trots att torkan bränner mark
svältkropparna dör, drivor av tunna skinn svepta runt skelett
dör för en enad hand i väst, vem är bäst i test
den som vinner segrar bortom förnuft och sans
som vanvett ryker mentalhusen, springer dårar på gator
vi sopar rent, med kvasten, bygger in, avskärmar
och hela den vanskapta delen tynar sakta, bort i risperdaldimman
rispar själar, torkar spyor, här är svårt att andas
det går rykten på bygden, det är någon som är utsedd till offer
ett offer, två eller flera, ett helt land kramar avtryckaren
hej där, du är inget värd och inte du heller, till döds skall du falla
ty makten är vår och himmelrikets ära, ditt är helvetet
här, titta här borta, här flammar virus, förödelsens tid är
sprider blod, sprider spetälskan åter igen digerdöden
som polerade sprutor, sjunkna in i, och ett afrika utan hjälp
flingor av hiv snöar i söder, i öster, men sällan i väst
så gnager multnande löv, döda förhistoriska djur, skrik från fossiler
ligger i underjorden, förbereder sig för uppstigning
genom borrhålens tunnlar, jorden sörjer människans profit
och hunger efter asfalterade vägar att beklä med fordon
alle man ombord, det är dags att fira triumfen av ett krig
se så vackra de är, kvinnorna som bär upp, en rak och stilig kuk
träng in, bänd upp, stöt och hämta kraft där ur, släng sedan soporna
till de som just har förlorat. ett ben, ett öga, en landmina där
se så, backa nu, för snart brinner krematorieugnarna, skapta ur
de händer vi bär som stigma att bära, genom parker och prakt
genom konungars skratt, som väst aldrig öst, som man aldrig kvinna
och barnen de dör som flugor i ett laglöst inferno, vanskapta, små