Det finns många aspekter

på denna fina text

av Pär Lagerkvist

som föder tankar

i livets aftonstund


Själv finner jag mer

harmoni i livets skymning

och höst och sedan

ögonen ej ser som förr

än någonsin tidigare


som om den inre synen

som slumrat vaknar till liv

och ger en ny klarsyn

som jag aldrig ägt förut

i åren som gått ifrån mig


Jag ser mitt livs felsteg

och brister men också

livets nya möjligheter

i den gränslösa nåden

försoningen och kärleken


Jag vandrar inte ensam bort

utan har En Ledsagare i

sista sträckan som aldrig sviker

eller lämnar mig ensam

som bär mig då jag vacklar


Han för mig till nya vattenkällor

nya vänner och kontakter av

det mer trofasta slaget som

inte sviker eller baktalar

utan fostrade till ödmjukhet


Jag känner mig tacksam som aldrig förr

och tänker stanna i denna nya harmoni

förblivande i Livets Källa som aldrig sinar

Jag välkomnar Dig in i mitt liv till ett

bestående tillstånd av Din Närvaro


Då har jag allt jag behöver

för både tid och evighet

och kan dela med mig

till den som törstar

Livets Vatten för intet