jag vacklar

du berör

så skilda liv



att ta in

ta in varandra

i den olikhet

vi bär

måste bära

den är ju

jag

du

jag vacklar

men anar din närhets

famntag


där ute

gnistrande snö

som faller ned


ett nu

där olikhet

i varje snökristall

öppnar

gränssnittet

vi får hålla oss där

i

gränssnittet

jag vacklar

men
känner
igen
varje
rörelse

ett nu, ett bortom, något att tro på.

det vi hade var då

det vi vill är nu

jag vacklar

men känner din närhet.