inatt var jag inte vuxen längre
där i mörkret var jag så liten
nästan osynlig var jag inatt
för jag var inte alls särskilt stor

det pyttelilla som var jag inatt
var ett knyte som ingen kunde se
där låg jag i den enorma sängen
och var rädd mest hela tiden

-för tänk om jag fallit över kanten och ramlat ner i golvet-
lilla mini-jag hade säkerligen dött av fallet

lilla lilla pyret som var jag inatt
som var mindre än ett barn
sov inte så särskilt mycket
mest låg jag vaken och kramade
hans tröja som luktade som honom
och smakade som tyg
denna snuttefilt var mitt skydd mot
mörkret och mina elaka drömmar,
mot den vuxna verkligheten och mot
allt som gör mig ledsen.

(älskade kom tillbaka snart,
jag tynar bort...)


zam-98