Hon kommer på sig med att tänka på livet och döden
kanske är det landskapet utanför tågfönstret

passerar Murjek
två tomma hus i par
gamla
övergivna

snön smutsig
vägarna bruna av lera
fläckar av snö

trädgrenarna är kala och himlen är blek

i dimman
låga buskar utspridda över snötäckt myr


en känsla svår att beskriva
vill ut i meningar
få ett uttryck
en förklaring


längtan efter något odefinierbart



viltstängsel
mil efter mil

tallar vid kanten av myren
mjölkdimmiga



resan fortsätter

skog så långt ögat kan nå
himmel och jord har samma färg
om nu vit kan kallas för färg

klockan är 12.29
april månad