Herrarna
i Bilderbergbaren
sitter inne
med alla svaren.

Nattsvarta figurer,
vi ser aldrig
deras konturer,
viskar vägvalen
till dem vi tror styr,
men som dessa herrar
sorgligt nog bara hyr.

Vi serveras en teater,
och där bakifrån ridån
hörs inte deras
illvilliga hån.

Massan har man föst
bortom makt o kontroll,
ett problem listigt löst.
Deras nät är inget såll.

Nej, nej...

Det är ett nät
knutet av makt,
därom liv blir bragt,
om man deras

sömmar synar,

trådar följer,

härvor nystar.

Nej om det ingen
frivilligt knystar.

Utom...

Inte med en min
röjer Daniel Estulin
nån rädsla över allt
han rotat fram;
så ballt, så kallt!

Sådana som han behövs,
tuffa, med läggning
a`la seriös.

Imponerande jobb,
inget för en glidande
mainstream media snobb.

Grävande journalistik
i sitt rätta element,
hoppas nu bara
allt blir känt.

För med detta kan han
korrigera allt tv sänt,
enligt dem är det visst
oviktigt, det som hänt.

Av inblandade parter
dessa möten skyddas,
då deras löner så
generöst kryddas.

Sammansvärjningen
o politiska makten
används gärna i
ambitionsjakten.

Det innebär att
dem de vill, de till
maktens epicentrum tar;
vem väntar
på ditt svar?

Knappast ingen;
ring a bell?

Presidenter
med Rockefeller
och grabbarna
som referenter
handplockas,
och med staplar
av stålar
väljare lockas.

Vad som
beslutas o sägs
når aldrig
vår spejs.

Vi blir blåsta
med tankesätt
som är låsta.

Vi luras och bedras
i frågan om
beslutsrätt innehas
av våra valda.
De är betalda
i ett dubbelspel
och som schackpjäs
känner ingen sig hel.

Varken dom eller du,
så låt oss fångas
av ett revolterande nu!