Min tid som Katitzi
vaggade in mig
i klassikt äventyr
slungade mig ut
i krass verklighet
vägledde mig till
nya äldre normer
förde mig med tvång
till insikt i maktspråk

Kvällar under den
italienska stjärnhimlen
när jag bearbetade
alla intryck
omvärderade världen
tänkte resa
ville stanna
måste vara lojal
kommer att svika

Kryddstarka dofter
från puttrande ciorba
kyckling och grönsaker
familjen samlad
sitter runt eldstaden
papa hamrar kopparkannor
mama skivar så skickligt
storasyster mal cafea
bröderna kivas på skoj

Tiden stod stilla
guppade av harmoni 
Harmonin förvreds i panik
maktens män
jämnade tälten mot marken
schasade, gestikulerade, markerade
Min närvaro
tycktes försvåra

Idag vet jag...