De gick hand i hand på vägen
den varma asfalten värmde deras fötter
De vita knapparna på deras kläder glittrade i solen
Hon hade kjol förstås
Hon hade en spricka i kjolen
och en på armen
han fnissade lite när han såg det
Plötsligt kom en rovfågel från skyn
dök ner och tog hans flicka
Sorgset gick han ensam vidare
Asfalten var full av sprickor
men annars alldeles slät och mjuk och skön att gå på
Som du älskling, tänkte han