Vågorna kluckar mot berg och land,
tiden försvinner som vore den av sand.
I vattnet jag ser nya grodyngel som simmar,
försvinner gör även dessa timmar.
Säg vad finns kvar av all tid som flytt,
allting gammalt byts ut mot nytt.
Ett flöte på ytan guppar upp och ner,
ett samtal med en vän kommer aldrig mer.
Du minns första kärleken med bitterljuv smak,
du minns tryggheten under barndomshemmets tak.
Och en dröm blir en dröm av alla drömda,
om några hundra år är vi alla glömda.