Du smeker lätta, vita skyar
över himmelen den blå.
Långt bort vid horisontens rand
syns ulliga moln, helt små.
Solen skiner stark och klar,
färgar så brun min kind.
Bort över skogen och ängen min
sveper en sommarvind.

Det finns en tystnad och en stillhet
som endast bryts av fåglars sång.
Naturen har så mycket vishet
som den ger oss gång på gång.
In i minsta detalj är allt uttänkt.
Titta närmare så får du se.
Om vi använder alla våra sinnen
kan vi ta emot det naturen ger.

Går med bara sommarfötter,
visslar på en liten visa.
Hör hur vinden stilla viskar,
ljuva ord, det är en lisa.
Öppnar ögon, öron, hjärta.
Fyller kroppen med sommarsång.
Sedan hör jag hur den sjunger
hela hösten och vintern lång.