En tid var din tid,
ditt lilla hjärta slog i din kropp.
En tid var din tid,
du nyfiket spejade och lyssnade
och var så levande så.
Du gapade och pep för att stilla din hunger,
din hunger för att leva.
Du var kommen av kärlek,
du var kommen av liv.
Du var kommen för att leva,
du var kommen för att dö.
Men ack så kort blev ditt liv,
och kvar låg din döda kropp
som om du sov under din mammas vinge.
En tid var din tid,
och du öppnade dina ögon
och såg en stund.