Hej!
Fick en länk till er hemsida via en artikel. Vi står inför valtider och många, framförallt unga, är desillusionerade och ointresserade av svensk rikspolitik. En direkt följd utav dels stora tomma ord skapade utav enskilda politiker med en strävan efter framgång och fåfänga, dels en alltmer skrupellös mediaindustri ständigt sökande efter rubriker och skandaler.
I denna tid, då nya politiska visioner behövs som mest, då mer eller mindre alla verkar ha tappat tron på framtiden och mänskligheten. Då är det beundransvärt med människor som vill ta initiativ och skapa alternativ. Och varje gång jag stöter på någon som skapar en ny politisk vision så vill jag gärna ta del av denna.

Så, jag har läst en hel del politiska program, även er 48 sidiga skrift. Och tyvärr så återkommer ett visst mönster i stort sett alla politiska program, speciellt hos dem som kämpar i de lägre divisionerna. Ett av dessa faktorer i detta mönster är oförmågan att se sammanhangen, att inte kunna knyta ihop säcken med en mänskligare miljö tillsammans med ett samhälle i positiv utveckling. Det finns en svårighet i att se grunden och de olika orsakerna till samhällsekologin.
Oftast ser man en önskan i att riva upp det monetära systemet. Att ersätta pengar med något annat, att ta bort kommersialism, att radera ut räntor och spekulation. En del vill att skatter tas ut genom en fingerad inflation, andra vill ta bort pengar helt.

Man måste ha förståelse för den roll som pengar har i vårt samhälle. Pengar är och förblir en symbol för värden men också för ett förtroende för en samhällsstrukturs beständighet. Pengar som begrepp är skapat för att underlätta ekonomiskt agerande. Pengar i sig har inget självständigt tänkande. Det är uppgörelser mellan människor som sätter ramar för i vilket sammanhang man använder pengar. I det ögonblick ett byte sker mellan två människor, finns alltid ett behov av pengar. Att beskatta pengar i ett visst tillstånd, under transferering, som siffra på ett konto eller som representant för ett reellt kapital kommer att skapa en vilja, eller ovilja till vissa typer av ekonomiskt agerande. På detta sätt kan man driva kapitalism framför sig, såsom fåraherden driver sina får.
Men, man måste förstå de förutsättningar som kapital lever under och kapitalets egenskaper lika mycket som fåraherden måste ha koll på omgivningarna runt sin fårskock, samt hur fåren fungerar.
Att förändra radikalt pengars förutsättningar äventyrar vårt samhälles strukturer på ett oöverskådligt sätt. Att t ex förbjuda ränta, förhindrar inte dess existens. Resultatet kommer bara att bli att begreppet ränta antar ett annat ansikte. Det är ungefär som om fåraherden skulle försöka få fåren att sluta skita. Att beskatta pengar som finns på bankkonton hade lett till att bankerna skapat snabbtransaktionsfonder där kunder under dagen kunnat köpa och sälja fondandelar kostnadsfritt. D v s pengarna hade bara antagit en annan form.

En annan vanligt förekommande vision är att vi alla skulle kunna bli nöjda om vi alla fick en medborgarlön, en människogåva eller livspeng istället för allt skrap kring a-kassa, socialbidrag och Gu-Vet-Vad-bidrag. Om varje person hade fått så att det täckt hyra, mat och lite kläder så skulle allting bli som i McDonalds reklamen. Som i en dröm hade vi softat runt i slow motion med ett leende på läpparna och undrat om vi inte kommit till Paradiset. Man kan tro att allt elände beror på att få har för mycket medans många har för lite. Och det är så tacksamt att i politiken iklä sig rollen som den store Robin Hood som minsann ska verka för ett utjämnande av klyftorna.

Poängen är dock att en försvinnande del av allt det vi konsumerar är vitala för oss själva. Största delen görs av sociala skäl. Det är inte utan anledning som alla går omkring i jackor med Canada Goose emblem på. Få vill käka Falukorv eller fiskbullar till middag. Inte för att det inte skulle vara gott, utan för att det är fattigt. Väldigt många människor köper saker för att markera en identitet i förhållande till sin omgivning. De som köper märkesvaror och betalar gärna extra för märket för att visa vad de har råd med. Väldigt många hade gärna velat köpa sig status bland andra människor. Och de flesta som har den möjligheten,
gör det också. Vad jag menar med det är att välstånd är alltid proportionerligt gentemot omgivningen. Oavsett hur mycket pengar eller resurser en person förfogar över så kommer det aldrig att vara nog sålänge omgivningen har lika mycket.

Förutsättningen för att kunna lyckas med en fördelningspolitik är därför helt beroende av en förändring av synen på pengar hos människor generellt. Det förutsätter en mental mognad med insikten att skapelse inifrån har långt högre värde än det materiella. Jag ser en vilja hos er att arbeta för denna förändring, men hur i kronkreta termer? Med tanke på att fri media ständigt pumpar ut budskapet att mer pengar betyder mer lycka och människor kämpar tanklöst vidare efter högre lön för att köpa sig till en skymt av denna lycka längs horisonten. Hur ska man få människor att frångå konsumtionssamhällets ekorrhjul samtidigt
som produktiviteten hos människorna bibehålls? D v s hur ska man få människor att hitta sina inre drivkrafter för att förverkliga sina egna mål och inte bara de materiella? Jag kan se mycket prat ifrån er kring detta, men mycket lite konkret. Kanske skulle man kunna införa
en sensmoral-skatt på massmediala budskap där producenterna får betala efter hur starkt kommersiellt budskapet är? Kanske skulle man stödja ett riksprogram för mental utveckling med livsfilosofiska frågor där sensmoralen inte innebär ett medlemskort till Scientologerna.
Idag bedrivs mycket verksamhet för att hjälpa människor klara av olika delar av sina liv. Diskussionsgrupper, samtalseterapi, informationsträffar, teaterpjäser o s v. Ändå ser vi en ökning i användning av droger, psykofarmaka, ökad misshandel, ökad social misär. Det ni föreslår är inga revolutionerande åtgärder på denna front. Ni föreslår egentligen samma åtgärder som alltid har funnits. Familjerådgivningar har funnits länge, likaså psykmottagningar. Jag saknar visioner här.
Ja, generellt sett så får jag säga att ert parti inte skiljer sig direkt ifrån mängden. En sedvanlig okunskap om vårt samhälle, kryddat med en drömsk vision om att allting ordnar sig bara ni blir valda. Här finns inga konkreta idéer för att förverkliga er vision. Men, kanske det inte är så viktigt för politik, det konkreta. Är det förmågan att vinna den enskildes tilltro det som allting egentligen hänger på? Det kanske är det som är Nyckeln till framgång, till en plats bland de besuttna.
Lycka till ändå.