En poet som tappat bort sina dyrbara ord..
En konstnär som inte längre vet hur han ska måla sin tavla...
En man som avstannat på sin vandringsfärd

Jag mötte mitt på min resa genom livet någon som var villig hjälpa
Någon som var villig att leda mig rätt
Hungrigt ivrig sa jag "vad väntar vi på?"
Naiv, oerfaren och impulsiv

Men någonstans längs med vägen.. släppte jag Honom med min blick..
..omedveten fortsatte jag min vandring
Men nu följde jag människan och inte längre Gud
I min dårskap trodde jag mig ana brister i den ovillkorliga kärleken

De jag fann var inte vad jag letade efter
Det jag såg var endast tillkortakommanden
Är detta kärlek frågade jag?!!

Plötsligt började bitterhet och ovilja likt jättelika vågor skölja över mig
Min kärlek och iver började torka tills de låg som torra löv vid mina fötter
Var det här allt?

Jag var arg och utmattad där jag vandrade helt i egen kraft
Stapplade, snubblande omåttligt vilsen
Värmen från solens strålar brände obarmhärtigt mot mig
Det fanns ingen skugga eller svalka
Strupen sved av förtorkad brist på livgivande vatten
Min tidigare så klara blick såg nu bara vilseledande hägringar

Jag var slut
Ville inte längre fortsätta
Hopplöshet och likgiltighet var allt som dröjde kvar
Det som en gång blivit funnet var nu borttappat
En förvirrad tanke ilade genom mitt sinne..
.. vad är roten till detta onda som drabbar mig?

Oväntad.. näst intill oönskat..
..och samtidigt så paradoxalt efterlängtat..
En stämma från ingenstans..
..eller var det möjligen en gestalt som satt framför mig?
Vet inte.. orkade inte bry mig längre..
Men på ett nästan oförskämt milt och kärleksfullt sätt..
.. så tålmodigt varsam

"Du måste vända om.. gå tillbaka.."
"Vägen du vandrar är inte min och på denna kommer du inte hem"
"Någonstans längs med vår vandring släppte du min hand..
.. och lät blicken falla på prakten som förför omkring dig"
"Du valde att lyssna till det som skapats istället för Skaparen"
"Så länge har du följt vad människor säger och tycker..
..och förhärdat ditt hjärta mot mig"
"Du som var blind lät dig ledas av de som är blinda"
"Låt mig nu öppna dina ögon för min vilja och se att den är god"

"Var inte rädd! Hos mig är du trygg.. jag hade dig hela tiden under uppsikt"
"Kom nu så fortsätter vi vår resa"