Jag kunde vara din mor
arton år emellan oss
så vi sågs sällan förstås
gick med oro i mina skor
tiden, som ett tomtebloss

men jag bar dig alltid med
även under år utan kontakt
men som en sorglig sed
när trasig travar i otakt
lämnas det fina ofta osagt

jag har landat lillasyster
finns här för flocken
gårdagen blev så dyster
verkligen värsta chocken

ödet har ingen urskillning
människans maktlöshet
vår kontroll är ren inbillning
livets vägar ger vishet 
men hur, är det ingen som vet

ett litet lejon, så heroisk
sagolikt vacker, stolt och stoisk
tappa inte en millisekund tron
såklart du blir frisk
det är hela familjens mission