En ros denna höst vid Vänerhavet.
Foto av Eva Akinvall
Har du nånsin hört talas om kärlek
Har du nånsin hört talas om kärlek Har du nånsin hört talas om tro Har du nånsin hört talas om hoppet Som bygger bro på bro
Kom låt mig känna dig nära Kom låt oss alla nu lära Om hopp tro och kärlek
Närmare Gud till dig till oss Det tändes ett Julebloss I nattens blåaste timma Var är vi, vart vill vi Hur finner vi väg i vår dimma
Ett hjärta klappar ej alldeles allena Människor med människor nu vill sig förena Vi vill så mycket här förkunna under korta men ändock ganska långa levnadsstunden Vi blir återfunna i Guds kärleks hopp och troljus Vi söker finna ett härligt kärleksrus Med fötter fasta mot Jordamarken Med händer tätt intill trädabarken och tårna letande leran och rötter Vi fryser ej längre om våra fötter
I timman så sen som är slagen kling klang Vi lär oss i sinom tid lagen Som säger oss sanningen om livet Till den som ger ska mycket bli givet
Mån tron stå opp Mån kärlek och hopp Övervinna de krafter Som åt motsatsen strävar att ge sina röster
Eva Akinvall 2015-11-25
Bilden: Soluppgång över Vänerhavet en höstdag 2015, mobilfoto av mig :)
Bunden vers
av
Eva Akinvall (emca~vargkvinnan)
Läst 418 gånger och applåderad av 11 personer Publicerad 2015-11-26 16:40
|
Nästa text
Föregående Eva Akinvall (emca~vargkvinnan) |