Och så stod vi där. Du och jag. Bytte mer saliv än ord. 
Jag är för gammal för det här offentliga tänkte jag samtidigt
som jag kände dina händer smeka min rygg och
din Byredo-doft viskade Uber till mig. 

Vi delade notan, delade natten, delade brunchen.
Sen gick du. Och nu känner jag mig halv. 
Men levande. Tack.