Att våga älska
Du tänder ljus
Låter stearinet sakta smälta
En symbol för din sinande tro
På tvåsamhet med såphal kärlek
Bortom trafikens skoningslösa brus
Smakar du på ensamhetens sälta
Låter tvivlet gro
Var allt en sjuk lek
Jag håller mig borta
Gömmer mig bakom gardinen
Känner hur jag vill annat
Än att fly när det blir känslor
Ändå kommer viljan till korta
Jag sväljer kaffet och medicinen
Har motvilligt stannat
I vrån där tryggheten bor
Du funderar på ord
Till sist förblir sms:et oskrivet
Det går knappast att vädja
Till någon som inte hör
Du dukar upp för en vid ditt bord
Besvikelser är en del av livet
Kärlek kan inte låsas fast med kedja
Du känner hur kärleken dör
Jag drar en Lättnadens andetag
Det är omkring mig egen person
Lågt bort från kompromisser
Min trötta hjärna kan leva
I min ensamhet är jag osedd svag
Jag har tappat tron
På mina naiva kulisser
Att misslyckas kan jag inte tolerera
...med att älska...