Det är när vintrarna närmar sig ,luften 

förstår att vidga sig

hon rör om för hon springer åkrarna fram

Luftar årsgräsets häpna vissnande

Där hon dansar lyfter eldflugor och hovrar ovanför

som ett sällsamt lysande norrsken.

Hon har nätterna kalla om sig

förnimmer år och klockslag.

Minnena bär hon inom sig

Så har höstlig vårsådd år att skalda 

Blott ett har hon återgett

Det i hur fjärilen förnimt resan

Och i detta återgången förberett.

Det hur klockan klämtar tunga slag

En helt vanlig återkommande höstlig dag.