Ljuset den där mörkaste decemberdagen
När förväntningar fortfarande fanns
Innan vi visste att fantasin som springer före
Och formar framtiden
Aldrig skulle ägas av oss
Värmen den där kalla decemberdagen
När närheten nuddade point Nemo
Innan vi visste att vi var dömda att dö på varsin ö
Att din höst
Aldrig skulle stå i blommande vår igen
Minns den där decemberdagen
När du var charmigt disträ
Innan vi visste att glömskan var din diagnos
Så lite jag hade lärt om livets storhet
Aldrig ska jag glömma att stunder stannar
Och att vara god är nog