avbrottet som uppenbarade sig när jag skrev denna text, liksom i en låsning av skärmen och sedan när jag kom tillbaks var halva min text borta. hur och varför är frågan... Detta är nu den redigerade versionen för den som läst tidigare....

jag har ett hem, faktiskt ett eget varmt välkomnande hem. det är fyllt av återvunna, begagnade saker. det är mina barns barndomshem tillika mitt enda alternativ till boendeform. idag är jag gisslantagen i ett hem jag visserligen trivs i, eller gör jag. jo jag liksom tvingas till att trivas för vad vore alternativet? att göra det värre än det redan är och gå omkring och skapa negativa tankar i mitt nu? nej såklart gillar jag och hundratusentals läget biter ihop och anpassar tankar efter tillgången till valmöjligheter...

våra valmöjligheter, vilka kommer att avspegla sig i valresultatet då det är valår i år. för mig finns inget parti som står upp för solidariteten. alla vuxna ska ha möjlighet till ett eget hem. ett hem som människan kan bo i och leva sitt liv i oberoende av inkomstnivå. för alternativet till detta är ett "ickealternativ" och det betyder att om inte folk har ett eget boende så kommer det leda till misär. och om fler sätts i hemlöshet på grund av missriktade insatser blir misär just detta "ickealternativ"...

det är ingen alternativ lösning att bo på gatan, flytta mellan kamrater, släktingar, vänner, främlingar, härbärgen eller bo i femtehandskontrakt. det går heller inte att skriva sig på ett trappsteg i en trappuppgång, eller i ett vindskontor eller källarkontor, för det kallas förråden som finns till lägenheterna.

det är ibland heller inget alternativ att sova på nattbussar, släpa runt sina saker i en ryggsäck eller åka ålandsfärjan. alla dessa "ickealternativ" som människor tvingas till är inte deras fel, de är puttade ut i misär och detta är politikernas ansvar till att det blivit så här i Sverige. det är på grund av en osolidariskt förd politik och vittnar om en djup okunskap hos beslutsfattarna. sedan är andra orsaker värderingar, snedvridna idéer om varför människor blir hemlösa. idag kan vem som helst bli utan ett eget hem. detta drabbar alltid oskyldiga.

det är i egentlig mening aldrig individens fel att den hamnar i misär. orsakerna förutom dem jag här redovisar kan bero på sjukdom, kris, utmattning, drogmissbruk, arbetslöshet eller separation/skilsmässa. varje dag sker detta utan att något ansvar tycks tas av vården, socialtjänsten eller kommunerna själva. som om det var en "ickediskussion" i vårt samhälle av idag.

ständigt lever således vi med rädslan för att tvingas bo på gatan och hamna i misär. så här är verkligheten för mig och min familj. på många olika plan påverkar det mitt liv och min hälsa. jag har gått upp sju kilo på grund av denna stress över att min snart trettioåriga dotter med två flickor på elva och fem skulle bli hemlösa. mycket riktigt blev de friskrivna från korttidskrontrakts-förnyelsen i Larsberg på Lidingö i JM. det såklart var det många med henne som blev samma dag. det vill säga den sista mars 2018. de sattes i hemlöshet.

nu bor de hos mig vissa tider och hos andra andra tider. allt gör alla för att misären inte skall kännas lika mycket. liksom deras livspussel ska pusslas ihop. jag och dem gillar läget och gör det bästa av situationen. en situation som kommer att ta flera år att lösa. trots att min dotter med barn är enligt lagen berättigade till "tak över huvudet garanti". men det betyder inte i praktiken att de kan bo vart som helst.

det är min dotters arbetet på Lidingö som prioriterats. alternativet att bo i Södertälje och åka för att lämna ett femårigt barn i förskolan kommunal väg är ingen lösning som kan accepteras. min dotter och barnbarn får då aldrig sitt livspussel att gå ihop. resultatet att bo i Södertälje och arbeta på Lidingö skulle bli utbrändhet. ökad utsatthet kvälls eller nattetid då arbetstiderna varierar. körkort kostar, liksom bil och de inkomsterna täcker inte utgifterna.

en vanlig lön för en ensamstående med två barn räcker inte till både hyra på tiotusenfemhundra och ägande av en bil samt tio mil till och från arbetet på Lidingö  och hemmet i Södertälje varje dag, om hon tackade ja, och hade körkort. men att tacka nej betyder längre tid i kön innan hon får bostadssituationen att lösa sig.

däremot har många södertäljebor det säkert bra i södertälje med jobb, skola och förskola till sina barn där. men det är ett "ickealternativ "med fast tjänst på Lidingö med förskola, separerad och barn varannan vecka. det betyder att i så fall ska barnet slitas ifrån den ene föräldern, vilket också är ett "ickealternativ". ansvaret har lagts på barnen i Sverige att utstå hemlöshet, pendla ofantligt många timmar, leva separerade ifrån den ene föräldern för att bostadspolitiken har misslyckats kapitalt.

vilken situation är det då vi befinner oss i. vad har denna situation vi befinner oss i uppstått ur för omständigheter. ingen av oss har själv skapat problemet. men dagligen beskylls vi av politiker som inget känner till om sin dåliga politiks konsekvenser. då blir det lättare att skylla på oss utan valmöjligheter. vilket betyder att den enskilde tvingas till ovanstående som straff om man inte anpassar sig snällt och går med på ett liv i en annan typ av misär. deras politiska oförmågor att se till folkets intressen upplevs som en ättestupa. gå med på segregation och bespottan eller svält och frys ihjäl på gatan...

nu är det min tur egentligen att flytta till en mindre bostad. det vill alla medelålders där deras barn är vuxna och har egna hem. men skillnaden idag mot för tjugo år sedan är att knappt några barn av idag under trettio år har egna hem. vi är många med vuxna barn som valt, eller tvingats till att stanna kvar i vår bostad. för våra barn har ingen stans att ta vägen annars.och jag själv har ingenstans att ta vägen på riktigt faktiskt när min tonåring blir utflugen som vuxen, med jobb och eventuellt en egen bostad.

för att komma till en bostadskö där man har en chans till att tacka ja till erbjuden lägenhet krävs följande... minst 250 000kr/ år i inkomst, men jag har en sjukpension på ca 130 000kr/ år. Den bostad jag kan flytta till får inte kosta över 5000kr/ månad. men bostäderna som finns tillgängliga kostar över 7000kr/ månad. om jag mot förmodan får ett erbjudande om en mindre lägenhet på två rum och kök kommer jag inte att få flytta in där. den nya hyresvärden kommer att kontrollera min kreditvärdighet och årsinkomsten. detta betyder att jag inte kommer att godkännas. först är inkomsten för låg som jag har, sedan har existensminimum som jag lever under nu lett till att jag inte kunnat betala av studielånet och då bokförts hos kronofogden. detta är alltså inte mitt eget fel utan ersättningsnivåerna för varaktig sjukersättning/sjukpension som är mycket låga.

jag har arbetat sedan jag var sexton år och fram tills för fem år sedan. sjukersättningsnivån kommer aldrig att öka för mig, kanske minska som ibland, men då utan förvarning. för vi har ju ingen organisation, fackförbund som slåss för våra ersättningsnivåer. vi som har sjukpension blir alltid missgynnade så som bostadskostnaden dessutom är mycket mycket högre än den ersättning som kan fås när man sökt bostadstillägg, som oftast idag är högre än den skatt man som sjukpensionär betalar.

sedan till detta hör att jag är dubbelt fälld och dömd till min ställning som hatobjekt. jag är kvinna, jag har fyra barn och jag har sjukpension. vad innebär detta i munnen på politikerna av idag? jo de kommer att spotta på flera av de saker som jag inte själv är skyldig till. att mina barn inte har en bostad eller att jag inte kan byta till en mindre och få lägre kostnad det är enligt politikern vårt eget fel. straffet är avdrag med två tusen för att jag bor i en fyra istället för en trea med min tonåring.

nyligen fick min dotter som blev hemlös erbjudande om att flytta in i sin egen lägenhet efter renovering. då hade hyran höjts med 3200kr och inkomstkravet höjts till 380 000kr/ år. hennes inkomst som restauranganställd på Max är 349 000kr/ år. så då är det hennes eget fel enligt politikern att hon är hemlös med två barn trots att Sthlm har "tak över huvudet garanti". för vem gäller denna garanti? ingen vi vet eller känner till står under tak i ett hem. sedan detta blev ett stort samhällsproblem har ingen kommit in i värmen med denna garanti...

idag är jag därför gisslantagen i min bostad och kan inte flytta. detta betyder att jag måste kunna tänka mig att i framtiden hyra ut två rum. om inte kommer jag att leva på skosulan och inte ha pengar till mat. men den hyresvärd som idag är en bostadsrättsförening måste godkänna den som vill ha inneboende av den anledningen. men vill de inte godkänna att jag hyr ut två rum till främlingar vilket det alltid är då kommer jag som sagt att tvingas söka socialbidrag. detta att komma inför ansökan om försörjningsstöd betyder i praktiken att bli bespottad igen och välja förnedring. det är nämligen så att denna grupp individer bespottas än mer i den offentliga politiska retoriken. trots att det inte är mitt, mina barns eller mina barnbarns fel att det är på det här viset. men vi blir politiska spottloskemåltavlor ändå.

att alltid bespottas och beskyllas i vilken annan social miljö som helst är inte tillåtet. det finns på internet etiska regler, alla sociala medier har regler, och arbetsplatser har regler och lagstiftning emot trakasserier av alla de slag. men se detta gäller inte oss i politikers munnar där vi blivit gisslan.

vi bor i en politisk spottloska fylld av eter och adrenalin. spottar politikern på oss ja då spottar snart hela folket på oss och då spottar media besinningslöst. värst är det under valåret då ökar självmorden och utsattheten totalt sett. fler och fler ställer sig i kön på barnpsyk, vuxenpsyk och hos försäkringskassan översvämmas de av statistik som inte tycks hänga samman med någonting...

nej det är ju klart uppenbart att försäkringskassan är politikernas marionetter och de vill inte sätta samband mellan hög psykisk ohälsa och valår. då skulle floskler bli lika oanständiga som vanligt näthat och brottsförebygganderådet skulle stoppa dessa politiska munnar som spottar på folket de själva försatt i nöd. "etiken går inte hand i hand med en politiska retoriken."

hör upp!!! i Sverige spottar man inte på den som ligger ned. den som man sparkat ned spottar man inte heller på. och man sparkar inte på den som man sparkat ned i skiten.

politikerna kallar detta de nu gör med sina munnar för att vara sanningssägare. de har mycket att samla saliv över för att lyckas nå framgång i spottmarathon. de vill vinna valet med så många spottloskor som möjligt innan valåret går mot sitt slut. alla måste nu tycka som politikermunnarna som spottar. de som bor bra, har rätt inkomst och är gifta samt lever på rätt adress känner inte igen sig i det här. inte är de väl med och samlar hela Sveriges spottloske-förbunds saliv i kampen mot lata, dryga och blasé svenska hemlösa, arbetslösa och segregerade.

minns att segregation icke är något självvalt det är något andra försätter en i. så spotta inte mer på oskyldiga som aldrig är med och fattar de där politiskt ogrundade besluten.

dynga kan man lätt drunkna i när den ska ut på åkern säger bonden. att man får passa sig och hålla sig undan. skitspridningen går snabbt och effektivt och sedan ska det sås. idag undrar jag varför det spottas dynga så självutnämnt rätt och riktigt idealistiskt och viktigt. vad ska de så i denna dynga mån tro? vad kommer att växa?

med folkförakt och skuldbeläggande på den enskilde som inte ges en enda möjlighet att välja vart den ska bo eller leva kommer förtrycket. jag tror att de ska så i oss ett självförakt som skall göra oss till självdestruktiva, rädda och lättstyrda individer. de behöver en marionett-armé. denna ska ta Sverige in i en oviss framtid. spottande politiker och folkmassor som är benägna att skylla på de som är bevisat oskyldiga kommer bli vardagsmat.

det är som om journalisterna är så inne på samma linje, att det fåtal som går emot möter på spottfloder och drunknar när de ska lyfta frågan. för i media på tevenyheterna diskuteras om spott-retoriken istället är en skymf mot ett annat parti. det finns inte ens någon diskussion som nämner vad denna retorik skapar för ett samhällsmonster.

det tycks som om det är mer värt att vara ett godtyckligt parti än en enskild medborgare. det glöms lätt vem det är som röstar fram politikerna och partierna i valet. det kommer att avgöras tyvärr utifrån vilket parti och vilka politiker som trycker ned folket mest och skyller ifrån sig mest i årets valkampanjer.

för den som ännu inte förstått grejen med att inte spotta på folket om man är politiker kommer att förstå. i sinom tid får vi hoppas. minns att de politiska beslut som tagits ligger till grund för hur mycket eller lite bostäder det kommer att finnas till folket. de arbeten som skapas är även detta avhängigt av hur politiska beslut fattas. vad som görs för att stimulera tillväxt kan ibland motverka samhällsutvecklingen.

det hjälper inte att arbetstillfällen skapas om bostäder där arbetstillfällena finns saknas. alla kan inte pendlabort sin fritid, och samtidigt vara ansvarsfulla föräldrar. om det nu var tänkt att båda föräldrarna skulle kunna arbeta, och samtidigt hämta och lämna sina barn på förskola, fritidshem, skola, och finnas där för sina ungdomar när de behöver fostras till ansvarsfulla individer, då kan denna politik just skapa det motsatta. resultatet blir unga människor på glid och barn som mår psykiskt dåligt.

med andra ord... politisk "spottloskeretorik " i större utsträckning påverkar samhället mycket mer negativt än någon vill medge. det sätter hög press på ett folk som inget får för att höja sin röst. folket stryps sakta och kvävs. arbete, bostad, hälsa och familj är prioritet för folket. då kan det vara dags att omgående svänga pendeln så att den politiska retorikens problem lyfts och visa på hur den skapar ångest, utanförskap, segregation och negligerar orsakerna till vad den politik som förts lett till.

folket ska inte behöva torka ansiktet ifrån politiska spottloskor fyllda med eter och smuts under valdebatterna och som beskyller oskyldiga medborgare för ansvaret för sin hemlöshet, arbetslöshet, dåliga hälsa, sjukdom, segregation och utanförskap...

det är knappast så att den bostadssituation som råder i Sverige är någon annans ansvar än politikernas... kort och gott vinkla aldrig egna brister mot oskyldiga. det är inget bra recept för att vinna väljarna...

Tv-nyheterna borde skarpt ifrågasätta denna retorik och lyfta hur detta skadar folks förtroende för politik över lag....