Vila dig liten, dagen är ljus och räcker längst hela natten,
Det är bara månen som spelar sitt runda över Dalsjöns mörka vatten.

När du brustit vit i ditt flor, av värme
Rätat din stjälk så smått
kommer det som bultar och smärtar
Snart vara glömt och ett minne blott.

Då skall du blossa av iver och tro
sprida dina fröer vida
Glänsa, vissna, sedan sova i ro
Och genom vinter din bristning bida.