


en text direkt ur märkligheten..
En kvinnas ansikte[n]
Dekor[er] ger sig till känna. Känner jag er madame. Frågan är retorisk. Ni känner ett ansikte. Ni känner många ansikten. Så bar jag masker. Först för din skull. Sedan för min skull. Skulden ligger tätt emot sminket som täcker hudens fläckar. Sover du älskade. Drömmer du älskade. Väcker jag din lust älskade. Släcker jag din törst. Älskade. Tiden säger mig att stå still. Sluta andas och böja mig inför Gud och Härligheten. Säger man så eller har jag hittat på. Visarna som väglett stadigt under så många år började skena för att nu helt sluta röra sig. Väcker jag din själ älskade. Rör din kropp min när jag ber dig. Vaktar du mina marker när jag sover. Och berör jag dig. Fasader står sig slätt i kärlekens land. Vet jag vem jag är. Vet du. Vem du är. Säg när vi kan mötas. På riktigt. *** Jag vet att jag snarkar när du säger att jag sovit djupt. Du ligger kanske vaken, såsom jag när du snarkar. Jag tror vi sover båda.
Prosa
av
kerstin skriver
![]() Läst 444 gånger och applåderad av 14 personer Publicerad 2018-12-05 22:41 ![]()
|
![]() ![]() ![]() kerstin skriver ![]() |