Allt är som bortblåst
Jag gapar med stormen i munnen
Allt skrot och korn
i halsgropen

Jag känner att hur jag än tar i från tårna
Kommer vi bli "nåt som rinner ut i sanden"
Att även om jag blundar för sanningen
Kommer den bita mig i häcken
Och jag svär om folk frågar hur jag mår
Kommer jag ljuga dem rakt i ansiktet
Även om jag hellre vill rygga undan
och fly landet!

Du hade fått waxat mig med i går
Du hade fått sjösätta mig i dag med
Du hade fått grilla med mig med
Men jag är långt bort från havet
Vidsträckta stränder, himlen runt hörnet
Solbränd hy

Dyblöta kyssar

Och nån annan tar din hand
och går till kiosken och köper mjukglass
Med nötströssel
Nån annan sitter i samma bil och tjatar
om älgjakten
och orten med stora bokstäver
som syftar på ett svartvitt träd och en badplats

Tänka sig,
Jag kommer att strö minnet av dig för vinden
Vi kommer att ha platser i hjärtat att besöka
Men jag kommer inte att göra det
För det kommer aldrig bli detsamma
och jag vill inte smutskasta det fina vi hade
genom att se det med rödgråtna ögon
Jag vill behålla allt precis så som det var
inte flytta en enda möbel, eller plocka bort ett endaste hårstrå
från dina kläder

Jag kanske kommer känna
dig från andra sidan jordklotet
Ha dig som jetlag i sängen
Kanske hålla det där med tidsperspektiv hårt i handen
eller släppa taget vind för våg

Jag vet inte riktigt än, men

 
Kan du förlåta mig?