Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Frozen shoulder

 


Natten drar andan ur dagen
Ett jävla liv med Kung Kniv
Skär sönder axeln
Min frusna skuldra
Omöjligt att luta sig mot sig själv
Lutar åt gift, ett snedsprång 
Fast det gått så många år
Som gått bra efter de som gick bort
Ett ihåligt asgarv från en kravlös grav
Skulden som frös fast i min själ
Livet som skiljde sig
Sjunka ner i dun och dimma
Men inte ens när hjärnceller bränns
Skänker den snåla natten
Bort en enda timma


Fri vers av KattenKin VIP
Läst 141 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2020-01-19 23:52



Bookmark and Share

  Barkarve
Älskar ditt sätt att hantera språket! Mycket igenkänning i innehållet också
Vänliga hälsningar
/Hon som gifte sig vid 19 och skiljde sig vid 22 efter 3 år av kaos
2020-02-03

    Elisabeth Nilsson VIP
Din poetiska originalitet strålar i skarp smärta, både inom och utom kroppen. Frozen shoulder känner jag väl till. En period nästan avslutad.
2020-01-20

    Jane S VIP
Skuld är skit. Smärta med. Kram
2020-01-20

    Lena Staaf VIP
En dikt som tar tvekamp med smärtan, den kroppsliga och själsliga. Du hittar de rätta orden för att beskriva så att man vandrar rakt in i smärtpunkterna.
2020-01-20

  Pia Laurell (fd Kal Wallin)
Underbara uttryck om svår smärta. Orden beskriver precis hur det kan vara. Jag gillar särskilt de tre sista raderna.
2020-01-20

  Ulf Carlsson VIP
Ett fruset hjärta sover dåligt.
Innehållsrika och variationsrika rader med assonanser och uddrim.
Att börja varje versrad med en versal skapar oro i dikten, men det kanske är meningen?
2020-01-20
  > Nästa text
< Föregående

KattenKin
KattenKin VIP