Försök till prosadikt
Nostalgi
Länge bodde mina föräldrar
på Södermannagatan 53
Kastanjeträdets vita spiror
lyste upp köket om våren
och från vardagsrummets balkong
såg man Blecktornsparken
lummigt valla kvarterets hundar
Men jag somnade till det klickande ljudet
från trafikljuset
när det växlade från rött till gult och grönt
Handelsbanken på hörnet skötte
min fars affärer
och salong d'Or på bottenplanet
mors lockar
Böckerna drömde i bokhyllan
om svunnen tid
och möblernas glans
reflekterade 30-tal, tingligt aningslösa
om det stora kriget
som väntade
Kaffet väckte mig piggt på morgonen
till dagens förströelser
På julaftons eftermiddag
traskade vi i knarrande snö
uppför backen till Sofia kyrka
där Jesusbarnet föddes ännu en gång
och Maria gömde allt i sitt hjärta
Prästen stod i porten och tog alla i hand
Ljus fladdrade över gravarna
och jorden var härlig
Julklapparna under granen
betraktade oss nyfiket
där vi satt runt matbordet
och åt lutfisk och ris á la Malta
Mors stickor klirrade hemtrevnad
och far stoppade pipan med Tigerbrand
De är döda nu men lever alltid
i den tid som var deras
liksom vi alltid ska leva
i den tid som var vår