solen går i moln
men jag tror att det ska klarna

jag har alltid fel när det kommer till vädret
och du har alltid rätt

jag är ute på atlanten och jag
klamrar mig fast vid
min livboj

håller så hårt jag kan om
båtens reling

jag träffas av regnet
som blir ett med havet
värre än såhär blir det inte
tänker jag

men vad vet jag
om väder och vind

jag skulle lyssnat
jag skulle sett
och jag skulle sagt

men
hur skulle det ha gått till
när jag inte ens visste vart
jag var påväg eller
vad klockan var

mitt på atlanten är jag
när stormen bryter ut och
min båt ligger i vindöga

det blixtrar och det dundrar
min båt svämmar över
när du nästan drunknar
och när jag redan är överbord

jag skulle lyssnat på dig syster
jag skulle vänt om

men vad vet jag om vädret

och vad är salta tårar
i ett stort stormigt hav


tur att det finns en livboj kvar