Hör vindens sus

slå mot min kind,

hör den mer än känner den

Faller sen sakta

ner mot våt mark

känner fuktens blöta fäste mot huden

Blir alldeles stilla

lyssnar på flämtande andetag

reser mig ej åter, blir liggande

Ser vinden återvända

upp i det blå

tar mig med i nattens flygning

Bland stjärnor och planeter

Har mig i sitt grepp

nu och alltid

i

drömmarnas värld