Trastens sång i tidig timma
får mitt svårmod att försvinna.
Tänk, att än en gång
vakna upp till trastens sång!

Trots mänskligt vanvett och elände
med krig och upplopp utan ände,
finns våren där med sin magi,
manar oss till eufori.

Se, nu sommarn på oss väntar,
vänligt hon på dörren gläntar.
Dörren snart helt öppen står,
precis som varje annat år.

Sommartid uppå en strand
kan det hända mig ibland,
att alldeles jag glömmer bort,
att vårt liv är kort!

Vi hör hur vågen bryts mot strand,
splittras, planar ut mot land.
Det är en glimt av evighet,
där vi slipper kroppslighet!