Mörker det är inte mörkt,
utan en strima ljus.
Jag följde den alltid,
till jag kom ut.
Vilse va jag ibland
men hoppet på en bättre dag,
aldrig försvann.
Kan du döma mig för allt jag gjorde,
för att överleva min barndom.
Det dagarna känns långt borta,
men ibland i mina mardröm är jag åter där.
Jag valde inte var jag hamnade,
men jag väljer att varje dag resa mig upp.
Att ingen ska ta en ända dag,
av mitt liv.
Så varsågod gå,
för ingen kan längre gå på mig.
Jag dömer ingen,
för jag vet inte vad du bär.
Jag lärde att se människan,
inte deras handlingar.
Om du inte lyssnar,
kommer ingen tala.
Du är starkare än du tror,
Du är fantastisk som du är.
Ge inte upp ditt hopp,
du kan börjar från nu..