De övergivna rostiga
Skorvarna flyter än

På övergivenhetens
Innanhav

Som hungrande korp
-gap av tomhet

Ibland färdas delfiner
mellan o under deras
skrov

Bara för de tycker synd
om de flytande ensamhet
-erna och vill muntra upp
dem

Men också för att de mullrande
Giganterna som ofta förstört
Havs-varelser's naturliga ekolod

Och huggit sönder vågor med
sin kraft och med dödande nät
snärjt in dem alla och envar

Nu tysta själva förfaller in
i
stillnadens ofarbar-lighet

Medans Delfiner svävar
vidare så fulla av liv

Men Späckhuggare må
de ännu akta sig för

Medans Människans Giganter
själva spelat ut sin egen roll

Och förvandlats till livegna
förlorare under marknadens
ekonomi-styrande lagar

Men sånt är ingenting som
Havets varelser har nån
nytta,att veta nånting av

Bara att tyda med sina in-
kännande känslo-kroppar

Inuti kretsloppets fostrande
Fostervatten.