Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Uppvaknandet

 

Jag väcktes ur min dvala nyss
av himlens daggvåta kyss
och dess strålande leende

långt bortom blixt och dån
med regnbågen i ögonvrån
för första gången seende

Likt blomman förlöst ur jord
med en nyfödd brist på ord
betraktar jag allt skeende

från skönhetens födelse
till den ändlösa förödelse
skapt av vårt vårdslösa beteende

 


Fri vers av The Stargazer
Läst 589 gånger
Publicerad 2006-10-03 20:09



Bookmark and Share

    ej medlem längre
En musikaliskt text...
2010-12-26

    gnupung
Den här är brabrabra och orden är så vackra och rimmen klockrena. Även budskapet gillas :)
2007-03-17

    Monica Gustafsson
Jag gillar orden, bilderna är jättefina men inte formen. Det blir så ålderdomligt. Prövar att ändra den till fri, orimmad dikt...dels också för att bli kvitt -ende-orden som känns så stela.
Ämnet i sig ligger nära mitt hjärta.
2006-10-14

    ej medlem längre
Vackert, väl genomarbetad, bra!
2006-10-13

  Daniel lindqvist
å i bland faller man som en klubbad fura...,den här dikten har det mesta
strålande vakert upplagd och förädiskt melankoliskt....,me like
2006-10-11

  Neal
Bra skrivet !
2006-10-09

    mellanmål
Gillar formen. "Himlens daggvåta kyss" är en tilltalande formulering, liksom
"blomman förlöst ur jord". Däremot hade jag, trots ändringen av innebörd, skrivit "med en nyfödd brist på ord" ist för nyfödds...Härligt plitat!

Mm
2006-10-03
  > Nästa text
< Föregående

The Stargazer
The Stargazer