Det är hennes tur, hon den där Paris Hilton-kopian med ett skratt som får fladdermöss i tre kvarter att ta till flykten. Hon ska köra Carola, ingen tvekan. Fångad av en stormvind. För syns skull låter hon kompisen hänga på, hon i laméfraset och det orörda vinglaset på fönsterbrädan av sten i vardagsrummet.
Paris fattar micken och karaokemaskinen rullar igång.  Publiken sitter i en halvmåne framför henne: säljartyper, bullshitbaroner och snuspolare med mattläggarhänder och ivriga provisionsröster som nyss skrålat sig igenom Alice Coopers Poison. Två gånger till och med.
"Hallå, Camilla?" Paris vill ha sällskap. "Följ med här nu då. Camilla, kom-igen-nu-då."
Camilla offrar. Stämningen tillåter inga halvhjärtade insatser.
Carola är uppvärmningen: vänta bara tills ikväll...ta sats på gamla 80-talsschlagers med Kikki och Björn Skifs. Stå och hoppa i en topp så ny att streckkoden fortfarande dinglar kvar. Fötter som dör i nya skorna från lördagsshoppingen.
Bäst att se upp för lökringar under armarna och skamgrepp från mattläggarhänderna - åtminstone till en början. Blir de bara too much kan man gå och svalka av sig utanför, ringa någon och skrikprata i sorlet och dånet: "Vi är HÄR, var är NI? Men vad gör ni DÄR?"
Borta i vimlet, skönt anonym. En paus.
Paris Hilton jämfotahoppar på Jens andrhandsvardagsrumsgolv i flisig stavparkett. Hennes röst läcker ut genom vädringsfönstret vid balkongen, silas genom träden, renas av luften och beger sig ner mot krogstråken: Blue Moon Bars isblå norrsken till fasadbelysning. En avstickare till Ås tegelvägg, nerför Kungsgatan, över ån och sveper in över Bondtorget och längs Bill & Bobs kosmonatdekorerade väggar. Glider över marken som dimma mot pubarnas sandwichskyltar och röda entrémarschaller där stearinet kokar och fortsätter squashbollhårt mot Skrapans fasad, gör sällskap med ekot från Winnerbäcktrubaduren på hårt linoleumgolv i studentkvarteret och gränderna kring Konrad, viskar sig uppför Smedjegatan och nuddar fuskmockan på de platåsulade sandaletterna, lackväskorna, tuggummimunnarna och blingblinget i Plutos kö. Når Silk-kön i huvudhöjd, armbågar och knän, busshållplatser och syriancigaretter att snabbfimpa mot klacken.
Camilla sätter sig i hörnet. Paris hoppar och applåderar. Säger:
"En gång till då, Jens. Schyssta rå! Jag vill göra Lena Ph nu, Jens. Jeeeens!"
Han är redan på väg, som de andra. Galgarna klirrar från sina hängare i hallen. Mattläggarhänderna trummar mot jeansknäna. Glas bärs ut i köket. Camilla sveper.
"Schyssta rå, Jens?"
Någon stryper karaoken. Ropar till henne: "Kom nu, Malin. Det är dags."
Nyckeln i låset, släckt i lägenheten. Stegen nerför trappen, ut i friska kvällsluften. En cigg på väg till kön runt hörnet. Sms-tummarna redo. Telefonboken i mobilen rensad, gott om utrymme för nya kontakter.
Ikväll är det Paris tur, allas tur. Ett välformulerat sms och ett leende och kvällen är krönt.