I nattens tysta timma stod vi stilla
med månstrimmor som blandades med regnet.
Du vände mina händer upp mot skyn
och smekte handflator med svala fingrar.
Sen ströddes värme över vindens köld
och du la himlens stjärnor i min hand.

Du skrev till mig om kärlekens tabu
om saknaden som aldrig svek din tanke,
hur längtan färdas via mörka hav,
hur själen sjunker genom kalla vatten.

Men när vi möttes under himlavalvet
där stjärnor lös vår blinda väg mot vitt
så såg vi åter horisontens hörn
och fann att kärlek kanske var för oss
som vandrat vilse fram längs tysta vägar.

Du skrev till mig om kärlekens tabu
och la sen himlens stjärnor i min hand.
Jag sa till dig att älskande är lätt
och la sen all min kärlek i din hand.


********************************



Du skrev till mig om kärlekens tabu
om saknaden som aldrig svek din tanke,
hur längtan färdas via mörka hav,
hur själen sjunker genom kalla vatten.

I nattens tysta timma stod vi stilla
med månstrimmor som blandades med regnet.
Du vände mina händer upp mot skyn
och smekte handflator med svala fingrar.
Sen ströddes värme över vindens köld

och du la himlens stjärnor i min hand.

Men när vi möttes under himlavalvet
där stjärnor lös vår blinda väg mot vitt
så såg vi åter horisontens hörn
och fann att kärlek kanske var för oss
som vandrat vilse fram längs tysta vägar.

Du skrev till mig om kärlekens tabu
och la sen himlens stjärnor i min hand.
Jag sa till dig att älskande är lätt
och la sen all min kärlek i din hand.