jag går inte längre barfota
till brevlådan

för snön smälter inte längre
där mitt hjärta rusar fram

i hopp om några rader
från en gammal vän



jag har slutat att vänta
på dina brev nu

och jag har slutat elda upp
dagstidningarna

eftersom de inte handlade
om dig



Jag kom inte ihåg att jag
hade funnits utan dig

(hade jag det?)


du brukade alltid glömma
någonting oviktigt hos mig

så att du hade en anledning
att komma tillbaka

(som om du behövde någon)



Och jag brukade låna din
röda halsduk

trots att det var jätteful
men den var ju din



Du har glömt någonting
den här gången också

och det är väl inget viktigt
nu heller

men du glömde våran vänskap
den gör sig påmind

genom mina frusna fötter
framför den tomma brevlådan



men när jag kommer in
tänker jag elda upp den

tillsammans med den sista tidningen
som inte handlade om dig