Kan ofta känna
hur ärligt och uppriktigt trött jag är
på att leva ett anständigt liv

Vägrar inse
att jag befinner mig
i den aktningsvärda ålder

då jag förväntas uppträda
som en vuxen,
mogen kvinna

Men fogar mig i rollen
- mest för barnens skull
lever som en anständig mor
i ett anständigt hem

- men med hjälp av mina oanständiga minnen