Den lilla trastungen
kikar över kanten på boet
Det är dags

Hon viftar försiktigt med vingarna
som ska ta henne högt, högt
Hon är rädd
för hon har fallit förut
Med nöd och näppe har hon klarat sig
med bara några brutna fjädrar
Men det är dags nu

Att flyga ligger i fågelns natur
Det är menat att komma
förr eller senare
Hon tar sats