Glaset var kallt
mot fingertopparna
du fanns på andra sidan
idag

Djupare, genom tyg

Kniven flydde inte
sanningen
utan gick djupare
genom lögnerna

Djupare, genom hud

Skriken sa nej
men världsaltet
tvingade fram det sjuka
mörkret ur venerna

Djupare, mot ben

Knaster när bilden
av sinnesfrid slets itu
ställde de tvekande
i ljuset igen

Djupare, mot stål

Vägen låg klar
reflektionerna redo
två alternativ
nu eller aldrig

Djupare, mot diamant

Hindret som ej övervinns
av det simpla stålet
utan det krävs
något helt annat

Men du var som



bakom glas



för mig



igen