Det finns tusen dårar
och ren idioti
det finns de med bara tårar
som ingenting ska bli

Det finns massa monster
och mängder utav as
det blir inga konster
jag vet precis hur det ska tas

för
Jag är idioten
som aldrig förstått
att gå mot idealen
är det värsta brott
och
håret mitt är fett
och mina ögon är med glas
kicka mig rätt
så går allting i kras

Så skit i allt
och känn dig som ny
utan mössan är det kallt
men den fick ju dem att spy

Offra dig för flocken
passa in i ditt liv
dölj dig under rocken
annars sticker de med kniv

Spring din feta gris
det är bara på kul
du borde fångas av polis
det är brott att vara ful

för
jag är idioten
som aldrig försått
att gå idealen
är det värsta brott
och
håna mina kläder
och sparka på min kropp
mitt skinn är av läder
jag tappar aldrig hopp!

För sparka mig
och sparka mig
och sparka mig igen

Tills jag börjar blöda
tills ansiktet mitt är blått
tills kläderna blir röda
då kanske ni förstått

Att
jag var idioten
som aldrig förstod
att gå mot idealen
var förenat med mord
och
graven är så kall
och kistan är för trång
för nu ni tänka skall
det här var idiotens sång