Att få leva" />
Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Att få leva


Pojken och dockan

 

Nätterna var få när pojken sov

varje natt ett nytt äventyr var

 

Dagarna var fler då pojken led

varje dag ännu ett slag var 

 

* * * * 

 

Världen var för pojken tråkig

några äventyr tilläts inte där

 

Om nätterna kunde han flyga

inga regler honom där kunde styra

 

* * * 

 

Somliga sa att pojken udda var

de kunde inte se livets värde

 

 De vuxna ville inte till honom lyssna

Sedan länge glömt hur själen leker

 

 * *

 

Hans bästa vän var en trasig docka

visdomen hon bar fick han lära 

 

Om nätterna de lekte för att rädda världen

dockan honom lärde att bära glädje

 

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Än idag finns dockan kvar

 

 

 

 




Fri vers av Horatius
Läst 805 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-05-06 09:54



Bookmark and Share


  LUTHER
omg, jag höll på nästan att börja grina när jag läste den här. Dett är nog världens bästa dikt (:
2007-09-23

  coffe
skön mäktig text som ett ljus i mörkret/c
2007-08-16

    Luuuucky_babe
Grymmm .. :)
2007-05-24

  Mangal VIP
Speglade hon barnet han var? Återgav hon hans kärlek... En fin text!
2007-05-07

  VITRIOL
Som sagt, lätt att känna igen. Orden uttrycker du som varmt och hemlighetsfullt ljus i mörkret.
2007-05-07
  > Nästa text
< Föregående

Horatius
Horatius